tankarkanslorreflektioner

Eller är de en mask man bara vill gömma sig bakom?
ibland undrar man.
just nu känns de som om de var mycket lättare då.
då huvudet var - någon annanstans.
När jag bara hade 1 sak i huvdet. och inte tänkte på NÅGONTING ANNAT.
då hade jag de att ägna mina tankar åt.
nu måste jag ju tänka på mycket. hur man lever, hur man prisjagar, hur man har ekonomisk kris. hur man hanterar andra, hur man ska vara kärleksfull mot sin man. o.s.v.
då behövde jag inte de - för då kunde jag inte de.
idag är jag totalt TOM.
hade helst velat lägga mer ner och sova 10 år och vakna glad, frisk och problemfri.
av att Mattias min prins pussar mig...



vet att de inte fungerar så. att varje dag är en kamp.
men orkar inte kämpa mer.
har inte jag fått mina motgångar klart nu?
när är de min tur att bara leva, SOM ALLA ANDRA?
blir de aldrig min tur?
eller vår tur, då syftar jag på mig och mattias.
Vi vill ju också ha en familj, ha vårat hus, och få barn.
vara en lycklig familj som alla andra.
kan vi inte bara få vara lyckliga?

Vi önskar oss barn båda två.
vi vill leva, och tycker att de borde börja vara vår tur att få leva ett liv.
som är lyckligt, svensson och ha mening med vår vardag.

För, för mig finns just nu ingen mening,
Vad lever jag för?
Jag är hemma, tränar, äter och sover.
de enda nytta jag gör är att jag städar 1  ggr / v.
lagar mat åt mattias - vilket är de enda nyttofulla jag gör.
sen ägnar jag bara dagen åt mig själv.
Mattias har ett jobb, han kan leva för den.